Regn

Var regnet kommer ifrån, och vart vattenpölarna tar vägen när de torkar.

Lär varifrån regnet kommer

5 min läsning · 3-5

Sagan

Högt uppe i ett fluffigt, grått moln trängs små vattendroppar. De viskar ivrigt och väntar på en lätt knuff.

Svisch! Vinden blåser en lekfull pust, och dropparna hoppar ut från sitt ombonade moln. Ner, ner tumlar de ut i den vida, blå himlen.

Plask, plask! De små dropparna landar på den dammiga trottoaren och flyter samman till blanka, ljusa vattenpölar.

Snart driver de mörka regnmolnen bort, och den varma, gyllene solen tittar fram för att skina över den våta världen.

De nyss uppkomna vattenpölarna skimrar som små speglar och reflekterar den blå himlen och trädens gröna grenar ovanför.

Den gyllene solen strålar ner och värmer det svala vattnet. Inne i vattenpölen känner de små dropparna en märklig, pirrande kittling.

Allt eftersom solen värmer mer krymper de glittrande vattenpölarna. Den torra trottoaren kommer åter i dagen när vattnet börjar försvinna.

Långsamt förvandlas dropparna till en osynlig, magisk dimma. De stiger mjukt upp i den varma luften och lämnar den torra trottoaren bakom sig.

Uppåt, uppåt, uppåt svävar de och driver förbi de höga trädkronorna och högt ovanför hustaken på en mild bris.

Högt uppe i skyn ger den svala luften den stigande dimman en mjuk, kylig omfamning. De små dropparna börjar återigen finna varandra.

De klungar sig allt tätare samman och håller varandra i händerna för att skapa ett helt nytt, fluffigt moln högt uppe på himlen.

Trygga i sitt nya hem i molnet vilar de små vattendropparna och väntar, redo för nästa stora, plaskiga äventyr.

Ett frö sover i mörkret och sträcker sig sedan upp mot ljuset.

Solen slocknar inte – det är vi som vänder oss bort från den.

Sand består av små bitar av stenar och snäckor som nötts ner av vatten.

Varje snöflinga har sex sidor, och ingen är den andra lik.

Under varje träd finns ett annat träd, gjort av rötter, som håller i sig.

Havet drar sig tillbaka och kommer tillbaka, två gånger varje dag.

Kontinenterna rör sig några centimeter om året, och berg bildas när de möts.

Varför vissa utbrott rinner och andra exploderar, och hur öar blir till.