Valar: Havets jättar

Djupt under de glittrande vågorna glider en mild blåval fram genom sitt solbelysta hem. Hon rör sig lika mjukt som ett moln.

Hon är längre än tre skolbussar parkerade på rad, vilket gör henne till det största djur som någonsin har levt på jorden.

När havsvattnet börjar svalna ekar en djup, dånande sång genom vågorna. Det är dags att bege sig till den isiga södern.

När de hör ropet stämmer andra stora valar in i sången. Tillsammans påbörjar de sin långa simtur över det väldiga, öppna havet.

De simmar genom varma, virvlande strömmar och skapar en skonsam väg som mindre havsdjur kan följa på ett säkert sätt.

När väldiga, stormiga vågor piskar upp havsytan dyker valarna djupt ner i det lugna, mörka vattnet för att hålla sig säkra.

På färden söderut blir vattnet kyligt. Jättarna blåser höga pelare av dimma ut i den friska, kalla luften.

Enorma vita isberg dyker upp och driver fram likt tysta slott. Det iskalla vattnet skimrar i en säregen, isblå nyans.

Den enorma valen lyssnar uppmärksamt på ekona av sin sång och finner en säker väg genom den trånga labyrinten av is.

Till slut öppnar sig den isiga passagen mot ett vidsträckt hav som skimrar av miljontals små, lysande krill – en festmåltid för de hungriga jättarna.

Med vidöppna gap skopar jättarna i sig den lysande krillen. Den långa, strapatsrika resan har fört dem till denna fantastiska festmåltid.

Trygga och mätta hoppar de storslagna jättarna glädjefyllt upp i den kalla luften – fridfulla väktare av den djupblå världen.