Sömniga djur

Gyllene löv dansar i höstvinden. En sömnig magi fyller luften, och skogens djur vet att det är dags att förbereda sig.

En liten, glittrande snöflinga dalar ner från den grå himlen. Den kalla vinden viskar en mjuk vaggvisa genom de tysta grenarna.

Flitiga tassar samlar mjuk, grön mossa och torra löv. Varje liten varelse hjälper till att hitta de varmaste skatterna till sina vinterbäddar.

Djupt under jorden bäddar de ner mjuka fjädrar och torra löv i sina ombonade gångar och skapar på så sätt perfekta vinterbäddar.

Ett tjockt täcke av vit snö täcker varsamt skogsbotten. Där nere är de ombonade grytena varma, trygga och redo.

Utanför börjar en kall vintervind yla. Djupt under jorden kryper de små djuren ihop och sluter sina sömniga ögon.

Tung snö hopar sig högt över de dolda dörrarna. Inne i den mörka jorden ligger de sovande tryggt undanbäddade, skyddade från den bitande kylan.

Hopkrupna med svans mot nos delar skogens vänner sin värme. Den iskalla vinterstormen kan inte nå dem här.

I sin djupa, sköna sömn börjar djuren drömma. De drömmer om lysande gröna fält och varm sommarsol.

Silvermånen lyser klart över den snöiga skogen. Djupt nere i jorden slår varje litet hjärta långsamt och fridfullt.

Mjuka snöflingor dalar ner likt fjädrar och omsluter skogen i en stilla omfamning. Därinne vilar de sovande ostört.

Varmt och ombonat hopkurade sover skogens djur fridfullt hela vintern, medan de drömmer om vårens soliga dagar som väntar.