Mozart: Pojken som hörde symfonier

Mozart: Pojken som hörde symfonier

Den unga Mozart hör musik i allting – regndroppar, fotsteg, fågelsång – och lär sig att dela med sig av symfonierna i sitt huvud

Uppmuntrar till att lyssna efter det vackra överallt

5 min läsning · 3-5

Lyssna på sagan

Sagan

Vart än den unge Mozart gick sjöng världen för honom. Regndroppar som smattrade mot fönstret lät som ett livligt trumslag.

Utanför ven vinden som en mjuk flöjt genom de gröna träden, och färgstarka fåglar kvittrade en ljuv melodi.

Mozart ville att hans familj skulle få höra dessa magiska sånger. Han försökte nynna både fågelsången och hästhovarnas ljud på samma gång!

Men hans röst skapade bara ett bullrigt virrvarr av ljud! Han behövde ett annat sätt att få ut den vackra musiken ur huvudet.

Han satte sig vid det stora klaveret av trä och sträckte sina små fingrar mot tangenterna med ett beslutsamt leende.

Plink! Med en lätt knackning härmade han trädgårdssparvens ljusa, söta kvitter.

Plonk! En djup, låg ton fångade perfekt bybagarens tunga, stadiga steg.

Så småningom förvandlades stadens kaotiska ljud till vackra, klara toner medan hans fingrar dansade över tangenterna.

Snart samlades hans familj i det tysta sällskapsrummet och väntade på att få höra vad han hade skapat. En nervös tystnad fyllde rummet.

Han tog ett djupt andetag och började spela. En vacker melodi fyllde rummet och vävde samman vinden och regnet till en storslagen sång.

När den sista vackra tonen tonade bort satt familjen i förundrad tystnad innan de brast ut i glada applåder.

Mozart strålade av glädje. Nu kunde även hans familj höra den vackra, magiska musiken som spelade i världen omkring dem.

Människor som förändrade världenMer från den här serien

Människor som förändrade världen

Mozart: Pojken som hörde symfonier