För länge sedan

För länge sedan var världen tyst och grön. Det fanns inga bilar eller stora butiker, bara slingrande grusvägar över kullarna.

För att skaffa det de behövde vandrade familjerna tillsammans längs de slingrande stigarna med tunga korgar på ryggen.

När den kyliga höstvinden började blåsa behövde en familj en varm filt. Eftersom det inte fanns några affärer i närheten var de tvungna att tillverka den för hand.

De besökte de fluffiga fåren på ängen och samlade in mjuk, vit ull att spinna till tråd.

De bar den färska ullen ner till den glittrande floden och tvättade den ren i det svala, strömmande vattnet.

Därefter sökte de igenom den djupa skogen och samlade klarröda bär och solgula tagetesblommor för att färga ullen.

Över en sprakande eld kokade de bären och blommorna. Den vita ullen fick vackra nyanser av rött och guld.

Med stadiga händer spann de den färgstarka ullen till tråd och spände upp den över en handsnidad vävstol av trä.

En plötslig vindby svepte genom träden! Den trasslade till de färgglada trådarna i vävstolen till en rörig knut.

Med tålmodiga fingrar och varsamt samarbete löste de försiktigt upp varje knut och räddade därmed sitt hårda arbete.

De vävde de sista raderna i rött och guld precis när vinterns allra första snöflinga dalade ner från den grå himlen.

Invepta i den varma filten satt de ombonat vid brasan. De log, medvetna om att deras egna händer hade skapat denna vackra berättelse.